Varför väljer man att bli sjuksköterska? Varför valde jag det här yrket? I början ville jag ha ett intressant jobb med mycket action. Drömmen var att jobba som narkossyrra i ambulanshelikopter. Vad hände? Har iallafall hunnit med lite action på akutmottagningen..
Nu är drömmen att komma tillbaka och jobba 100%. När man har ont får man tunnelseende och tänker bara på att ta sig genom dagen. Att planera sin framtid och eventuellt börja plugga känns ju väldigt långt bort. Nu säger en del att allt är möjligt och så är det ju men man måste också vara realistisk. När man knappt kan jobba 50% så är det inte realistiskt att sätta sig i en skolbänk. Har gjort den resan i 5 år och samtidigt varit ensamstående mamma och jobbat. Kan erkänna att det var tufft och ibland undra jag hur det gick till. Visst, det var 15 år sedan och jag var inte skadad men ändå. Allt går om man vill tydligen..
Kanske är det så att jag inte vill. Blir man så när man lever med smärta? Man tappar lusten och intresset för drömmar som man hade. Man nöjer sig med att bara ta sig till jobbet. Man har helt enkelt sänkt ribban och prioriterar annat. Att kunna jobba över huvud taget. Men jag är nöjd. Har ett jobb som jag älskar och arbetskamrater som är underbara!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar