Svart på vitt

Har den senaste veckan varit nöjd och känt att smärtan är bara en liten del av mitt liv. Har ju som sagt inte gjort många knop och har inte ens behövt bära matkassar själv. Men så idag så fick jag svart på vitt återigen bekräftat att min kropp tusan inte duger till nåt. Var och handla lite mjölk och yoghurt och lyckades fylla en hel kasse med varor. Glömsk som man är så bar jag kassen i min vänstra hand dom få stegen från affären till bilen. Nu ligger jag här med smärta och domningar i hela vänstra sidan plus en huvudvärk som grädden på moset. Jag blir så jäkla trött på denna evigt söndertjatande smärta som aldrig kan fatta att den inte är välkommen!!